Ångest och enhörningsnaglar

Igår kväll, efter att jag vilat en stund på soffan, slog ångesten till. Jag grät och ifrågasatte hela mig själv, visste ingenting förutom att jag var ett vrak. Jag har sovit riktigt rövigt de senaste månaderna och jag känner mig så fruktansvärt utmattad. Jag vaknar flera gånger under natten och drömmer obehagliga mardrömmar varje natt. Jag flyr, ser mina nära och kära dö i hemska olyckor och är själv med om drunknings/bilolyckor. Försöker tänka att hjärnan bara bearbetar jobbiga händelser men är den inte klar med det snart?

Det värsta är att det är så verkligt. Jag drömmer ofta att jag vaknar och att det sedan börjar hända saker. Är det konstigt att man känner sig utmattad när hjärnan tror att man verkligen varit med om dessa sjuka händelser plus sömnbristen plus ångesten plus prestationskraven ovanpå det?

img_6954-1

För att detta inlägg inte ska bli för deppigt: Innan det blev för mycket igår hade jag ändå haft en bra dag. Mammas företag hade fått så kallade lejonkort till Borås djurpark vilket innebär fritt inträde under ett år (Jag är medveten om problematiken kring djurparker och behöver inte information om hur fel det är. Att besöka Borås djurpark är för mig ett guilty pleasure). Jag och Anton följde alltså med familjen minus pappa dit och vi hade det riktigt trevligt!

img_6966

img_6967
Sjukt svårt att få en bra bild på detta nagellack. Tycker denna bild bäst visar hur det ser ut men i verkligheten är det ännu finare, tro mig!

Jag hade mina nya Sketchers på mig och matchade dem omedvetet med mina naglar som jag målat i sann enhörningseffekt. Älskar allt som glittrar, glänser och är regnbågsfärgat eller pastelligt. Så perfekt att hologram-trenden är här!

Kram!/ Amanda

Annonser

En reaktion på ”Ångest och enhörningsnaglar

  1. Det där känner jag igen så mycket! De dagar som varit extra händelserika, eller att man fått mycket intryck/känslor den dagen, har jag massor av ångestdrömmar. Hemskt, verkligen. Och som du säger är man inte precis pigg och fräsch på morgonen, men tror det är viktigt ändå att det kommer ut någongång. Annars lär man spricka tillslut. KRAM! ❤

    ————-
    Amanda svarar:
    Ja men så kanske det är! Jag har aldrig tänkt på att det kan vara de dagar jag haft många intryck som jag får dessa mardrömmar men från och med nu ska jag försöka kartlägga det hela. Då kanske det liksom handlar om bearbetning av dessa intryck. Jag tycker att det hjälper att förstå varför man reagerar som man gör 🙂 Kram!!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s