Att vända en kass dag till något bra

Ju längre dagen framskred desto lättare blev ångesten. Jag lyckades sova några timmar till och orkade till och med ta hand om lite tvätt.

Bra att Bamsen hjälper till att vika tvätten. 


På eftermiddagen var katterna trötta efter en dag av massa bus och jag lät dem gosa medan jag tog lite gullebilder. Bädda rent fick jag göra senare.


Jag beslutade mig för att krama ur det sista av dagen. Jag lagade en snabb middag (min kycklingpasta som jag numera gör vegetarisk med svamp istället för kyckling, lika gott!), tog en dusch, satte på mig en fin klänning och begav mig sedan mot Elin där jag, hon och Frida hade en supermysig kväll med tv-spel och gött snack! En kass dag som vändes till rätt okej med andra ord!

Hej hej! Så här vårig såg jag ut när jag begav mig med mitt Playstation 3 i den braiga väskan i bakgrunden, min trogna följeslagare!


Kram!/ Amanda

Ångest och enhörningsnaglar

Igår kväll, efter att jag vilat en stund på soffan, slog ångesten till. Jag grät och ifrågasatte hela mig själv, visste ingenting förutom att jag var ett vrak. Jag har sovit riktigt rövigt de senaste månaderna och jag känner mig så fruktansvärt utmattad. Jag vaknar flera gånger under natten och drömmer obehagliga mardrömmar varje natt. Jag flyr, ser mina nära och kära dö i hemska olyckor och är själv med om drunknings/bilolyckor. Försöker tänka att hjärnan bara bearbetar jobbiga händelser men är den inte klar med det snart?

Det värsta är att det är så verkligt. Jag drömmer ofta att jag vaknar och att det sedan börjar hända saker. Är det konstigt att man känner sig utmattad när hjärnan tror att man verkligen varit med om dessa sjuka händelser plus sömnbristen plus ångesten plus prestationskraven ovanpå det?

img_6954-1

För att detta inlägg inte ska bli för deppigt: Innan det blev för mycket igår hade jag ändå haft en bra dag. Mammas företag hade fått så kallade lejonkort till Borås djurpark vilket innebär fritt inträde under ett år (Jag är medveten om problematiken kring djurparker och behöver inte information om hur fel det är. Att besöka Borås djurpark är för mig ett guilty pleasure). Jag och Anton följde alltså med familjen minus pappa dit och vi hade det riktigt trevligt!

img_6966

img_6967
Sjukt svårt att få en bra bild på detta nagellack. Tycker denna bild bäst visar hur det ser ut men i verkligheten är det ännu finare, tro mig!

Jag hade mina nya Sketchers på mig och matchade dem omedvetet med mina naglar som jag målat i sann enhörningseffekt. Älskar allt som glittrar, glänser och är regnbågsfärgat eller pastelligt. Så perfekt att hologram-trenden är här!

Kram!/ Amanda

En dag spenderad i sovrummet

Vid sju imorse var jag uppe för att förbereda köket som strax därefter skulle invaderas av hantverkare som skulle byta avloppsrör på alla lägenheter i byggnaden.


Förmiddagen spenderades därför i sovrummet där vi inte var i vägen. Katterna var lite frustrerade över att de inte fick leka i resten av lägenheten och det skulle busas bland kläder och klättras på alla möbler men på det stora hela var det riktigt mysigt! Tog tag i en del grejer på datorn och samtal som jag skjutit upp ett tag, himla bra.

Oturligt nog får vi göra om proceduren på onsdag då rören i just vår lägenhet ligger gömda bakom underskåpen som alltså måste monteras bort innan det kan fixas. Är inte jätteledsen över det dock. Förhoppningsvis går det hyfsat snabbt och så länge får jag och mina bäbisar mysa vidare.

Annars var dagen lugn! Jag och Anton handlade upp en tusenlapp på Ica, lagade middag och tittade på några avsnitt Dexter. Rekommenderar denna serie skarpt för de som tycker det låter intressant med en kriminaltekniker som dubbelspelar som seriemördare. Tips!

Kram!/ Amanda

”Både tårar och skratt i en enda känslosam röra”

Nu undrar säkert alla; Vad innehöll paketet som jag fick i förra veckan? Okej okej, jag ska berätta!

En stor förebild och inspirationskälla till mig är influencern Vanja Wikström. Hon fick för inte så länge sedan ta del av produkten av samarbetet mellan Sophie by Sophie och Drottning Silvias stiftelse Childhood foundation, nämligen en smyckeskollektion. Vanja fick med sig ett armband från kollektionen vilket hon skrev om i detta inlägg. 


Jag peppar gärna andra människor, särskilt de jag tycker gör något bra (såklart) och skrev som jag ofta gör en kommentar om hur himla fint armbandet var och att jag gärna köpt ett själv om jag haft råd (jag hade faktiskt tänkt skramla ihop till ett sådant armband innan jag insåg hur mycket det kostade. Ingen kritik alltså, det är bra att det kostar när det ligger hårt arbete och nu även välgörenhet bakom, men surt för mig ju). Vanja svarade då såhär:
”Vet du vad finis? Jag tror precis att du vann det för alla dina fantastiska kommentarer. Bloggen är ingenting utan sina kommentarer, så jag vill gärna ge en liten present som tack för all tid du lägger på att kommentera här hos mig.


Och jag bröt ihop där jag satt och kissade, för det gjorde jag när jag läste svaret. Jag fulgrät över att jag kände ett lyckorus och över värmen i när en person man ser upp till fick en att känna sig speciell. Glädjeruset gjorde att en del av ångestklumpen i bröstet släppte och med den kom liksom allt, både tårar och skratt i en enda känslosam röra.

Det kanske verkar märkligt att reagera såhär starkt över ett armband men för mig var det mer än så. Det var en påminnelse om att andra uppskattar mig och det var något jag verkligen behövde ❤︎

Varje pärla representerar en artikel i FN:s barnkonvention. Såhär skriver Vanja:

”Childhoods generalsekreterare Paula var på plats och berättade hur de arbetar. Hon gav exempel på olika barn de hjälpt via sin organisation, och helt plötsligt fick de olika pärlorna liksom liv. Den rosa (som står för att barn måste skyddas från trafficking) fick representera en flicka i Nepal, den beiga (som handlar om sexuellt utnyttjande) om en pojke i Sydafrika.”

Hur fint?! Läs mer här (och köp om du vill och har råd vettja!)

Samma sak gäller färgerna på pärlorna i Childhood foundations egna armband som har en mer barnslig och gullig touch passande temat (sitter på högra armen!). En så himla fin grej, dessa båda armband kommer vara med mig jämt


Kram!/ Amanda

Veckan som gick

Överlag har veckan varit bra! Det har känts som att jag haft turen på min sida, vädret har varit fint och jag har gjort mysiga saker. Vi tar oss en titt på hur den sett ut!


Jag beställde en ny telefon på måndagen och fick hem den redan på tisdagen. Bamse gillade lådan den kom i.


På onsdagen började Anton jobba sent. Vi bestämde att det var dags att ta ut på katterna på promenad i det fina vädret! Här har selarna precis kommit på. Båda tycker det är obehagligt innan de vänjer sig (vi har tränat flera gånger inomhus) men de hanterar det på olika sätt. Bamse blir ledsen och förflyttar sig inte en cm i onödan. Lägger vi en godis en liten bit ifrån honom hasar han sig fram på mage tills han når den, haha. Zelda flippar ur och gör konstiga hopp/rullar/snurrar som synes i bakgrunden.



Även ute är det lite läskigt först men efter några minuter tar nyfikenheten över och det går att utforska lite.


På torsdagen kom min bror Filip på fika. Han plockade upp mig utanför Ica där jag hade köpt Delicatobollar och jordgubbar på extrapris. Vi snickesnackade och tittade ikapp avsnitt av Paradise Hotel. 


Jag drack också en god hallonsmoothie, längesedan jag gjorde det!


Vid lunch på fredagen damp det ner ett paket på dörrmattan. Jag visar vad det var inuti i ett inlägg snart!


Zelda tappade sin första tand!


På kvällen upptäckte vi att det är roligt med vatten.

 

Jag har i princip inga bilder från veckoslutet förutom dessa selfies från idag men de är ju så fina att de kan lika gärna få representera hela helgen. Jag har ju redan skrivit om biomyset med Filip men förutom det har vi även testat att gå ut igen med katterna. Denna gång gick det riktigt bra! Zelda gick runt länge, länge och testade även att småspringa lite. Bamse tog fler prövande steg än förra gången och det är ju alltid något, vår lilla mesiga plutt ❤

Recension: Beauty and the beast

eu_batb_flex-hero_header_r_430eac8d.jpeg

Ikväll har jag och Anton min fina bror Filip på besök. Vi har ätit pizza och tittar nu på Breaking Bad men det jag egentligen tänkte skriva om var vårt tidigare biobesök där vi såg den både risade och rosade filmen Beauty and the beast. 

beautyandthebeast-.jpg

Jag är ju ett riktigt stort Disneyfan. Disney är en stor del av mitt liv så att se denna film var för mig en självklarhet! Filmen var fantastisk. Storyn (jämfört med den animerade filmen från 1991) var sin egen med en del helt nya scener som adderade ännu mer djup men fortfarande, som ett fan, kunde jag se många, många likheter mellan de båda. Flertalet repliker var identiska med originalets och likadant var det med sättet många scener var klippta. Fantastiska detaljer endast vi som sett originalfilmen om och om igen kunde urskilja.

beauty-and-the-beast-gay-scene.jpg

Musiken var otroligt vacker men jag uppskattade inte riktigt de nya låtarna. Det kändes lite för mycket med så många sångnummer och det skulle utan tvekan vara tillräckligt med bara de gamla låtarna samt eventuellt en eller två nya som mest. Trots detta hade jag en grym musikupplevelse och med hjälp av otroligt vackra miljöer fällde jag till och med tårar till låtarna ”Belle” i början av filmen och ledmotivet ”Beauty and the beast” senare i filmen.

Beauty-and-the-Beast-beauty-and-the-beast-2017-40164062-500-208.gif

giphy.gif

beauty-and-the-beast-the-beast-emma-watson-yellow-dress.jpg

Emma Watson gör ett riktigt bra jobb och enligt mig är hon perfekt för rollen som Belle. Så är även Dan Stevens som odjuret och jag är verkligen imponerad av deras skådespeleri! Jag har sett många som förutom att klaga på Emma som Belle även har klagat på den gula, ikoniska klänningen men min åsikt är en annan. Faktum är att jag gillar alla kläder i filmen. Detaljrikt och genomtänkt.

NEqAxBkmmiYEuq_1_b.jpg

Denna film är utan tvekan bra på egen hand men för oss fans är den mer än så. Från storyn, miljöerna, musiken och de duktiga skådespelarna får vi den rätta känslan som återfinns i filmen från 1991 och det är en upplevelse värd 10/10.

Kram!/ Amanda